Det behövs en uppdatering av hanteringssystemen för särskilda kollektivtrafiken i Sverige. Driftskostnaderna ökar, passagerarna har högre förväntningar på en digitaliserad tjänst och myndigheterna är pressade att minska koldioxidutsläppen. Att minska resorna - och hindra tusentals med funktionshinder från jobb, utbildning och viktiga tjänster - är inget alternativ, så hur kan myndigheterna hantera växande problemen? Genom att uppgradera sin programvara, som är mer än 10 år gammal för många myndigheter, och förbättra resenärsupplevelsen i processen.
Jämfört med traditionell kollektivtrafik är särskilda kollektivtrafiken (dvs. serviceresor, färdtjänst, närtrafik och skolskjuts osv.) mer sårbar för stigande bränslekostnader, och troligtvis ger den upphov till proportionellt sett större utsläpp eftersom resor utförs oftast individuellt med hjälp av anpassade minibussar och privatbilar. Myndigheterna köper vanligen tjänsterna från taxibolag, som kan ta mycket betalt. Samtidigt är det svårt att planera och samordna resor med gammal teknik så att alla resenärer får en så bra resa som möjligt, och ännu svårare att uppmuntra fler resenärer dela på en resa. Därför ordnas resorna ofta individuellt i stället. Detta innebär inte bara att varje fordon inte används optimalt och skapar högre kostnader, utan också att ett större antal kilometer körs per resenär med större klimatpåverkan.
Ineffektiva processer för hantering av bokningar och kommunikation med passagerare förvärrar problemet och ökar dessutom myndigheternas kostnader. Resenärer har till exempel ofta inte tillgång till digitala bokningsmetoder eller automatiska resepåminnelser via telefon och sms, och de kan inte heller spåra sin bil på en karta i realtid. Detta leder till att resenärerna har väldigt lite insyn över om det blir förseningar eller ändringar av deras resa, och personalen spenderar mycket tid i telefonen med att skapa bokningar och svara på frågor om en resa. Detta sänker produktiviteten och drar onödigt mycket resurser.
Det kommer att bli svårt för myndigheter att öka effektiviteten utan att införa nya, integrerade digitala lösningar. I de nuvarande systemen används ofta gammaldags programvaror för resehantering med enkla länkar till andra systemstöd, t.ex. tillståndshantering, telefoni och statistik i kundcenter. Utan en integrerad helhetslösning är risken för misstag större och arbetet tar också längre tid. Dessutom har dessa kopplingar lagts till under årens lopp i ett datacenter med lokal utveckling, vilket gör systemet mycket svårt att vidareutveckla eller uppdatera. Hittills har många myndigheter varit ovilliga att köpa vissa internationella kommersiella programvarualternativ på grund av språk och data säkerhet hinder, och en rädsla för beroende.
Moderna, molnbaserade programvarulösningar för serviceresor och färdtjänst ger resultat som inte behöver innebära slutet på självständighet eller sämre säkerhet, och som är tillräckligt viktiga för att motivera översättning av språk som är förknippat med en internationell leverantör. Ett stort antal europeiska städer har nu detta gemensamt, däribland London, Berlin, Paris och Oslo, som alla har valt samma globalt ledande teknik för att uppfylla sina olika behov. Alla har identifierat samma behov av ett bättre passagerarerbjudande samtidigt som de hittar effektivitetsvinster som gör det möjligt att kontrollera kostnaderna. Statistik visar framgången med Vias mjukvara: en partner har sett 20% förbättring av fordonsproduktiviteten, och en annan har sett en minskning av det totala antalet inkommande samtal med 35% (eftersom passagerarna kan hantera sina egna bokningar och avbokningar och kontrollera fordonets beräknade ankomsttid).
Via:s programvara bygger på en innovativ algoritm som har utvecklats på grund av över 100 miljoner levererade resor - algoritmen effektiviserar reseplaneringen, ökar samordningen och optimerar resorna. Algoritmerna kan automatiskt schemalägga och generera vägbeskrivningar och använda trafikdata i realtid för att förbättra punktligheten. Programvaran ökar antalet delade resor genom att kontinuerligt optimera alla bokningar under hela dagen för att öka effektiviteten. Tekniken kan också automatiskt subtilt justera resplanen för att bäst passa ändrade omständigheter om något händer under dagen (om ett skift läggs till, en resa ställs in eller en förare är försenad). Förutom automatiska verktyg har förarna naturligtvis alltid tillgång till en funktion för manuell tilldelning och omfördelning, eftersom det fortfarande krävs mänsklig kontakt för att driva en tjänst.
Driftseffektivitet är bara början: med molnbaserad programvara kan du säga adjö till teknisk skuld och underlätta kontinuerlig utveckling och uppgradering av tekniken. Med molnlösningar kan du enkelt dra nytta av alla nya funktioner och uppdateringar som en leverantör har att erbjuda. Det är också snabbare för leverantören att snabbt genomföra ändringar eller felrättningar. Med molnbaserade lösningar har du också tillgång till internationella leverantörer med sofistikerad mjukvara som tidigare inte var tillgängliga i Sverige. Om myndigheter undviker att titta utanför den svenska marknaden riskerar de att bygga om något som redan finns i onödan - samtidigt som de inte kan matcha kraften hos algoritmer som förlitar sig på en större skala av resor för att bli ännu starkare.
Utan en uppgradering av tekniken kommer myndigheterna att få svårt att tillgodose efterfrågan på särskilda kollektivtrafik resor med begränsade budgetar. Ny teknik kan bidra till att optimera fordonsanvändningen och förbättra resenärernas upplevelse. Vi får inte heller glömma serviceresorna när vi strävar efter ett alltmer digitaliserat transportsystem som i allt högre grad integreras i samhällsutvecklingen och som också uppfyller utsläppsmålen.